Saknar min goa och glada tjej
måndag 3 maj 2010
Arg
Efter lunch satte jag lillebror i vagnen och storasyster cyklade och vi styrde kosan neråt Djupviken för lite lek och gott fika hos våra kompisar. När det var dags att cykla hemåt igen fick Tindra för sig att hon inte alls ville det och dagens utbrott var ett faktum. Jag fick lirka, hota, muta, ignorera och till och med släpa hennes cykel emellanåt (inte så lätt med barnvagn). Till slut satte hon sig på cykeln och vi promenerade/cyklade hem i tystnad. Hon är inne i en period av trots. Hon är arg, arg, arg i stort sett varje dag. Utbrotten kommer plötsligt och sedan kan det gå över lika fort som det kom med gråt och många "förlåt". Och det är mest mot mig hon trotsar, med sin pappa går det mycket bättre. Kanske inte så konstigt då jag är hemma med henne i stort sett hela dagarna, men ändå inte det minsta roligt. Nu hoppas jag att denna fas snart är över och att vi får tillbaka vår snälla och lugna tjej!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tack för i dag!! Och om det är någon tröst så märker inte vi utomstående trotsen lika mycket som du... För oss var dagen mest bara solsken :-).
Skicka en kommentar